Danspass
Har precis varit på ett danspass på Kanonhuset. Det var ett av de bättre passen faktiskt. Men jag har en fundering.. Tror ledarna på allvar att det ger mer om man använder varenda liten muskel i ansiktet för att forma så fula grimaser som möjligt? Hade fruktansvärt svårt att hålla mig för skratt när ledaren förvrängde fejset för varje steg hon tog. Kom på mig själv efter ett tag att göra precis likadant. Snacka om att falla för grupptrycket! Men av den erfarenheten kan jag ju säga att det inte gav mycket mer energi, men kanske lite träningsvärk i skrattmusklerna! På onsdag ska jag fixa årskortet så jag kan kolla in hennes miner varje onsdag!
Imorn ska jag och C smygstarta med fredagsstämningen. Det gäller ju att börja i tid så allt blir perfekt när fredagen är här. Övning ger färdighet, som man säger. (vem sjutton är den där "man" som dyker upp i var och varannan mening?)
Det är bäst för Östgötatrafiken att bussen inte struntar i att åka förbi en massa hållplatser ( t.ex. min) i morgonbitti. Det var ju ingen höjdare att stå ute och frysa i tjugo minuter klockan 05.30. För varje minut som gick kände jag hur stressen kom smygande. Visste ju att T skulle stå och vänta på mig på resecentrum. Men jag gjorde honom glad genom att l¨ta honom ringa och skälla på Trafikupplysningen. Det är ju tur att man alltid kan glädja någon!
Om man kanske skulle ta ett fast grepp om kragen och släpa ut sig själv till badrummet. Jag kan riktigt höra hur duschen ropar på mig.
Herrå!